Vilken mysig helg jag haft!
Jag och en kollega (en av de få jag haft kontakt med under min långa konvalescens) åkte hem till en i vårt arbetslag som bor på landet.
Vi köpte med oss sallad och satt bara och drack kaffe och surrade. Timmarna bara flög iväg. För första gången på mycket länge kände jag att jag "var med i huvudet" och inte behövde gå och lägga mig efter en timme. Det är så värdefullt med vänner. Vi pratade mycket jobb. Det blir lätt så på gott och ont. Politikerna som tar beslut i vår stad håller fullständigt på att sänka hela äldreomsorgen. Vi ska prestera mer och jobba effektivare och bättre, samtidigt som vi blir färre och färre. Det är hemskt att se hur de arbetskamrater som är kvar mår. Många är sjukskrivna och andra har valt att söka andra jobb. Jag är tveksam till vad jag ska göra i framtiden. Att gå tillbaka efter sjukskrivningen känns inte ens som ett alternativ nu. När vi inte kan garantera en god vård eller säkerhet, så är det dags att gå vidare.
Det är tråkigt, då de mistar en massa kompetent personal.
Jag är osäker på om jag överhuvudtaget klarar att jobba i vården någonsin. Fysiskt och psykiskt väldigt tungt och stressen ska vi inte tala om.

Efter den här helgen så sov jag i ett dygn på raken. Totalt utmattad. Men den här gången var det värt det alla gånger.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den fruktansvärda magsmärtan var gallstenar. En gallblåsa fattigare vaknar jag upp till en ny dag på ett sjukhus i mellersta Sverige. Avdelning 15. Jag har under några dygn bevittnat saker jag hade önskat att jag både sluppit se och höra. Det...

Långt mellan inläggen här ~ som alltid. Men nu drabbades jag helt plötsligt av en längtan efter att skriva av mig lite. Jag har sedan jag sist skrev hunnit arbetsträna på en strulig Korttidsavdelning och även avslutat arbetsträningen på egen begä...

Allt är inte sockersött, fjäderlätt, rosenrött allt går inte som en dans idyllen brister någonstans allt är inte mys och pys gulle-dig och fredagsmys allt går inte som på räls nog händer det att tårar fälls bråk och tjafs och hårda ste...

Hej hopp! Jag är värdelös på att uppdatera. Det händer ju just inget i mitt liv och jag har då inget att skriva och dela med mig av. Jag startade denna blogg som en liten dagbok för mig själv. Att skriva är terapi för mig och har alltid varit. I...

Ser mellan klädsnurrorna på Lindex, du möter min blick men vänder bort den lika snabbt igen. Du. Du som går där på andra sidan snurran med paljettblusar utan att säga hej. Du som visste allt om mig. Du som jag skrattade med när livet var som mör...